Jag skypade med mamma förut, åh vad tur det är att jag har en sån bra mamma! En mamma som får vara slasktratt ibland när jag behöver prata av mig och lätta mitt huvud lite. Tack för att du ställer upp mami, trots att klockan var mitt i natten, jag älskar dig!

 

En gammal bild, men den står för ett härligt minne! :)    

 

 

I måndags var det jam-night på baren igen (ja, den enda baren som finns här), kvällens tema var dans. Vi hade en DJ som spelade (inte allt för bra) musik, men dansvänlig för det mesta! Dansgolvet plockades fram - eller det var snarare borden som plockades bort - men ingen, förutom en alldeles för överförfriskad gubbe, vågade sig fram. Så vi fick se till att dra igång det. En av tjejerna firade sin födelsedag, så vi önskade en hälsning till henne ihop med låten mambo nr5, och drog igång dansgolvet!

Mina danskunskaper är inte många och ibland krävs det lite alkohol för att få fötterna att röra på sig. Dock var det inte mitt blod som var alkoholförgiftat denna kväll - det var alla andras. Så länge det finns folk runt omkring som är supertaggade så smittar det av sig. Vi hade en bra kväll med mycket efterlängtad dans! 

 

Efter en lite härlig sömn satte vi oss i bilen och åkte mot Calgary, på vägen åt vi frukostmackor som jag gjort i ordning dagen innan. Detta var anledningen till att vi inte drack kvällen innan - för att kunna köra bil och dessutom inte behöva stanna och spy på vägen. Enkel körväg till Calgary är ca 4 tim, genom en nationalpark med väldigt fin natur och häftiga berg. Vi har sett så mycket berg nu men jag slutar ändå inte förundras över hur häftiga vissa kan vara - hur kan det bara bli så?!

 

 

Det är dessutom lite komiskt hur 4 timmar här ses om en kort resväg. Om vi hade haft en karta på hela canada och satt en prick på invermere och en på calgary så hade det inte sett ut som vi rört oss en meter. Kanada är för stort! på samma sträcka hemma kommer man ju tvärs över landet och nästan göteborg - stockholm, vilket jag aldrig skulle få för mig att köra på en dag förr. Men allt under 5 timmar här räknas som nära.

 

Väl i Calgary, som för övrigt var mycket större än jag trodde, med ca 1miljon invånare, så besökte vi ett stort köpcentrum. Det kändes härligt att få strosa runt i alla affärer och prova kläder och konstiga hattar. 

Younes fick för sig för ett tag sedan att han vill köpa en keps - eftersom han inte kan ha solglasögon utanpå sina vanliga glasögon - men han passar bara helt enkelt inte i det. Men nu har det i alla fall blivit en grej att vi måste prova alla udda kepsar och hattar på honom - och ja det är kul! Haha.

Han passar dock kanonbra i hatt tycker jag! :D (men den typen av hatt fyller inte direkt behovet av att ge ögonen skugga så han har inte köpt någon än. Om han inte gör det här så kommer jag köpa en till honom hemma sen!)

Efter köpcentret så åkte vi in till centrala stan och vandrade runt lite, käkade gott och hade trevligt.

 

 

Vid kl nio så var det dags att börja ta oss hemmåt. Först tankade vi och jag önskar att vi hade kunnat fylla upp några dunkar för bensinen var mycket billigare i Alberta än vad den är här i British Columbia! Det funkar om i USA, olika provinser får ha sina egna regler, skatter osv. tex så är det olika ålder som gäller när man får gå ut och dricka alkohol mm.. 

 

Jag sov nästan hela vägen hem, dels för att jag skulle upp och öppna cafét tidigt på morgonen och dels för att det var så otroligt kolsvart, vägbelysning excisterar inte, och att vara passagerare då är obehagligt. (när man kör själv kan man ju ändå känna att man själv har kontroll). Jag vaknade till en gång av att younes bromsade in, när jag öppnade ögonen stod det en stor älg framför bilen och efter den kom, vad jag trodde var, en ren. två sekunder senare insåg jag att det var en liten unge/kalv..vad heter det?? Och det var både skrämmande och supergulligt att vakna upp till. 

 

 

---

 

En annan sak som jag måste dela med mig av, med tanke på¨djur, är en händelse från några dagar tllbaka. Jag var på väg till jobbet och hade ganska bråttom, (men det bryr sig inte naturen om). Efter halva vägen så ser jag en ren ca 50 m framför mig. Att se en ren på väg till jobbet är som sagt inte ovanligt, men denna renen stannade när den såg mig och stod bara och glodde på mig (i de flesta fall brukar de bara notera en och sen återgå till sitt). Jag väntade en stund men renen gjorde inget annat än att växelvis glo på mig och i diket bakom sig.. Efter att vi stirrat på varandra i någon minut, utan någon rörelse från renen, så bestämde jag mig för att jag måste göra något. Eftersom det är flera här som har blivit attackerade av renar, förmodligen för att de har skrämt dem eller att renarna har haft ungar med sig, så ville jag inte närma mig renen - eftersom den uppenbarligen inte var trygg med att jag var där. Så jag vände på klackarna och tog några steg tillbaka, jag tjuvtittade över axeln och såg tillslut renen trippa över vägen och ur diktet bakom den dök det upp en liten bambi! Jag vände mig om igen för att se hur liten och söt den var, men då stelnade både mamman och ungen till och stirrade på mig igen, så jag fick vända mig om och nöja mig med att tjuvtitta - då vågade ungen skutta över! Åh så supersöt den var! Trots att jag hade väldigt bråttom efter detta så skuttade jag också fram resten av dagen!

 

 

 

En annan dag när vi satt vid elden så kom det tre fullvuxna renar och tre ren-bäbisar (nej, jag vet att de inte kallas så, men det låter så gulligt) och lekte jage och knuffade omkull varandra på gräsmattan bredvid oss, det var så superduper gulligt verkligen! Såna stunder kan man inte annat än att le :D

 

 

Från att titta på djur till att äta djur....  igår gick vi (6st) tjejer från cafét ut och käkade middag på en lite finare restaurang här i panorama. Det kändes inte som att vi var i panorama längre och vi passade dessutom på att klä upp oss lite! Jag tog med mig några finare klänningar hit till Canada, men de passar inte riktigt in är uppe på berget.. Men igår passade det! hade även mina kilklacks-sandaler på mig, vilka jag inte har kunnat använda här innan då många gångvägar är grusvägar och då är det inte stabilt med någon klack överhuvudtaget!

Det var riktigt smaskens att få äta gött kött igen! ja, jag älskar kött och jag har inte ätit något bra sedan vi åkte från Sverige. namnam! :D Detta stället var ett bed & breakfast ställe som Karolina (vår arbetsledare) jobbar extra på och ägarna bjöd på lite drinkar och efter att de stängt restaurangen vid kl nio så slog de sig ned hos oss. 

Jag hade en väldigt trevlig kväll!

Younes (som var ledig) fick tyvärr inte vara med på våran tjej-kväll men han var underbar och lämnade av oss där så vi slapp gå i regnet. <3

 

---

Oj vad jag byter ämne och skiver mycket, men när jag väl börjar så kommer jag bara på mer jag vill skriva om!

 

Jag har funderat lite på det här med hemlängtan, den har inte riktigt kommit än. Jag saknar dock hela familjen jättemycket och jag blir så avundsjuk nu när ni ska ut och äta brunch med lite övrig släkt, och dessutom träffa vår nya lilla kusin som jag bara han träffa 2 månader innan jag jag åkte!

Jag saknar också alla underbara vänner som jag knappt hinner prata med eftersom våra scheman krockar totalt pga tidsskillnaden :( 

Jag saknar dessutom våran underbara säng, soffa och mysiga lilla lägenhet. Snacka om att jag kommer uppskatta alla dessa saker så galet mycket när vi kommer hem efter nästan ett år! (eller ja, jag skulle uppskattat det galet mycket även om jag åkte hem imorgon!)

 

Så jag saknar mycket, och längtar, men jag längtar inte efter det som att jag vill åka tillbaka nu direkt. 

Jag skriver alltid bara om allt bra, men verkligheten är inte alltid 100% bra, det kan den inte vara, för då blir allting en gråzon. :)

Vi har stött på lite hinder och problem och vi löser dem, även om vi bor i Paradiset (ja, huset vi bor i heter faktiskt Paradise), så är inte allt så lätt. Vi lever ett nytt liv och det är många nya situationer vi måste lära oss att tackla och stötta varandra i. Vi är på ett äventyr som vi aldrig kommer uppleva igen och även om allt inte är en dans på rosor så försöker jag tänka att detta är en once-in-a-lifetime chans som vi har nu och jag ska göra allt för att vi ska ha det så bra som möjligt. Säsongen här är bara en dryg månad till men ett äventyr kan ta plötsliga vändningar och vem vet hur nästa vecka kommer se ut eller hur och vart den kommer spenderas?! Det är det som är spännande! :)

 

 

Jag älskar Younes, jag älskar oss och jag älskar att vi är här tillsammans.